Ljudredigering

Den här artikeln, den fjärde i avsnittet om filmproduktionen, handlar om ljudredigering och musikredigering. De sysslor som kommer att nämnas är främst de som tillhör musikredigeraren – the music editor. Tillsammans med orkestratören assisterar musikredigeraren kompositören dagligen, och han har nytta av otroligt många kunskaper.

För att lyckas inom ljudredigering är det väldigt användbart med förkunskaper om vanlig mjukvara som används i processen. Samtidigt, i filmproduktionen är man som redigerare en sorts kommunikatör mellan regissören och kompositören. En ganska diplomatisk roll, som kompositören och författaren Richard Davis uttrycker det.


Vissa av de delar som listas nedan börjar smått falla bort allteftersom alltmer kan göras digitalt, men så här kan schemat se ut för en musikredigerare:

Temp Tracks

Ljudredigering - temp tracksDet första en musikredigerare får göra i en filmproduktion är ofta att skapa Temp Tracks (de används inte alltid). Det här involverar musikredigering och ljudredigering på en ganska simpel nivå – det man gör är att hitta hyfsat passande musikaliska verk samt eventuellt olika lättillgängliga ljudeffekter och skapar ett soundtrack av dessa, för att skapa sig en bra uppfattning om ungefär vad som behövs och var. Ponera (detta är inte hämtat ur verkligheten) att musikredigeraren i Sagan om ringen-produktionen använde sig av ett mäktigt stycke ur Brahms Requiem för en dramatisk scen, varpå Howard Shore, kompositören, skapade ett stort orkestralt stycke med både symfoniorkester och kör. Det gäller helt enkelt att hitta musik nära den man är ute efter. För den andra filmen i trilogin användes troligtvis mestadels musik från den första filmen för att skapa temp tracks.

Spotting Notes

Musikredigerarens andra steg är att ta spotting notes. Detta innebär att skapa en generaliserad beskrivning av var musiken börjar och slutar för varje cue (mer om cues). Spotting notes innehåller också särskilda instruktioner enligt överenskommet mellan kompositören och regissören, som till exempel att inleda ett särskilt musikaliskt tema vid en specifik tidpunkt.

Master Cue List

Musikredigeraren skapar därefter en så kallad master cue list. Detta är en lista över alla cues och de motsvarande scenerna i vilka de används. Ofta får varje cue en titel som har att göra med den motsvarande scenen, såsom “Hubert benar ur en fisk” eller “Monstret äter upp en cykelsadel”.

Timing notes

Timing notes är som spotting notes men betydligt mer detaljerade. Det musikredigeraren gör är att han skapar oerhört specifika instruktioner för väldigt små tidsperioder inom en cue (ofta används hundradelssekunder!), vilka kompositören sedan använder för att hitta exakt rätt med sin musik.

I början handlar det alltså inte så mycket om ljudredigering, utan snarare om att förbereda för kompositören.

Synkronisering och inspelning

Musikredigerarens nästa jobb är att assistera kompositören i synkroniseringen av musiken till filmen.  Detta involverar bland annat att hålla en detaljerad koll på varje cue så att förändringar kan göras på ett smidigt sätt om en cue måste förskjutas, t.ex. genom tempoförändringar.

Inspelningen kan vara smärtsam både för musikredigeraren och kompositören. De främsta skaparna i filmproduktionen, exempelvis regissören, saknar sällan frispråkighet. Om regissören anser att musiken är felsynkroniserad vid något tillfälle tvekar han/hon troligtvis inte med att säga det. Musikredigerarens roll här är väldigt viktig både kommunikativt och tekniskt för att åtgärda de problem som uppenbarar sig.

Dubbning

Det moment som låter mest relevant för en musikredigerare är troligtvis dubbningen, som helt och hållet handlar om ljudredigering. Dubbning innebär att musiken, dialogen och ljudeffekterna mixas till ett färdigt soundtrack. Under det första steget i dubbningsprocessen – fördubbning – sker bara ljudredigering och ingen mix. Ofta börjar denna process redan under inspelningen, då dialogen slipas på och görs klar och stark utan musik och ljudeffekter. Därefter görs samma sak med musiken och effekterna, varpå själva mixandet påbörjas. Vid det här laget är kompositören ofta ute ur bilden och redigerarna har de viktigaste rollerna. Processen tar ofta ett par veckor.

Artikel publicerad den 18 augusti 2010.

Du hittar nästa artikel om orkestrering genom att klicka här.

Gå tillbaka till avsnittet Film- och musikproduktionen.