Ljuddesign

Ljuddesign är en term som beskriver konsten att skapa meningsfulla ljud av oljud och forma en sorts bild av ljudet. Ljuddesign finns till och utövas av flera olika anledningar – att främja en produkt i ett reklaminslag, att skapa atmosfärer inom exempelvis religiösa ritualer, eller att skapa ljuden i en film. Givetvis är det den senare formen av ljuddesign som den här artikeln kommer att behandla.

Den viktigaste frågan en ljuddesigner inom film ställer sig är: hur kommer det här ljudet eller kombinationen av de här ljuden att påverka publiken? En ljuddesigner har långt ifrån samma jobb som en kompositör. Kompositören har musiken som verktyg, emedan ljuddesignern har alla andra ljud. Har du någonsin funderat på varifrån alla ljud kommer i en film? Om vi tänker oss att huvudpersonen går över en gata i New York, så är det lätt att tänka sig att alla de ljud man hör men inte ser bara är tagna rakt ifrån platsen – trafiken, tutande bilar, motorcyklar på 300 meters avstånd, en fläkts stillsamma sus från källare. Det finns så många ljud som man räknar med men aldrig bryr sig om att identifiera. Om några av dessa inte hörs så känns inte som att platsen har sin naturliga atmosfär. Man får inte glömma att större delen av gatan är avstängd på grund av inspelningen och att många av de ljud som skulle behöva vara närmare nu är på långt avstånd. Här behövs ljuddesign – ljud måste spelas in och klistras in på rätt plats och från rätt avstånd.

Vidare har en ljuddesigner goda kunskaper om fysik och hur olika frekvenser och våglängder påverkar våra sinnen. Bra ljuddesign kan vara att ackompanjera eller förstärka huvudpersonens sinnesstämning med något sorts ljud. Är personen stressad eller rädd kan en inbromsande bils höga frekvenser lyftas fram och volymen ökas, så att ljudet blir ovanligt besvärande för oss i publiken, som känner samma stress. Utan att vi tänker på det går sådan ljuddesign till angrepp mot vårt undermedvetna.

Enligt en författare och ljuddesigner vid namn David Sonnenschein finns det fem olika saker att “lyssna” efter vid ljuddesign – objekt, action, miljöer, känslor och övergångar. Jag tar mig friheten att använda en modifierad version av hans exempel för att illustrera detta (se källförteckning) Tänk er följande scen i en film:

Den lille pojken trippar uppe på det något taggiga, halvruttna, trästaketet, och försöker förgäves ignorera den arga, rytande, kedjade bulldogen alldeles under honom. Plötsligt börjar den vansinniga hunden våldsamt kasta sig framåt om och om igen för att försöka rycka sig loss, och pojkens drar panikslaget upp sina händer i luften för att behålla balansen, samtidigt som hans snubblar till med ena foten …

För att åstadkomma bra ljuddesign i den här berättelsen kan man lista Sonnenscheins olika faktorer.

Objekt – Det finns objekt som verkligen är värda att ta vara på här. Märk väl att kedjans roll är tvåuddad. Det är det enda objekt som skyddar pojken från bulldogen, men kedjans ljud attackerar honom gång på gång vilket får honom att tappa balansen. Pojkens skor mot det svårbalanserade staketet är också förmodligen en aspekt som kan generera drama. Sedan har vi pojken själv – hjälten – mot hunden – fienden. Hur skulle en ljuddesigner väga hundens skall mot kedjans rangel?

Action – Här kan man kolla efter utdragets verb. “Balansera” associeras onekligen med en tryckt, spänd atmosfär. I kombination med hundens “kasta sig” blir det en kombination mellan den tryckta, gastkramande dramatiken, och den våldsamt häftiga. Där har vi en grund för vår ljuddesign!

Miljöer – Från texten vet vi inte jättemycket om miljön, men i scenrubrikerna kommer det finnas information. Är det natt eller dag? Soligt eller molnigt? Blåser det mycket eller blåser det lite? Om det blåser mycket kanske det är värt att förstärka vindljudet?

Känslor – Vilken känsla gör sig bäst att lyfta fram? Hundens ilska eller pojkens ängslan och nervositet?

Övergångar – Om pojken ramlar kommer spänningen att gå över i total dramatik. Då tappar kedjan halva sin mening och bör kanske tonas ner i förhållande till hundens vilda attacker. Hur förbereder man en sådan händelse? Kanske förstärker man ljudet av skor som förlorar greppet och minskar samtidigt ned på hundens och kedjans ljud för att understryka att en förändring håller på att ske?

Avslutningsvis rekommenderar jag en titt på en oscarsbelönad ljuddesign av ljuddesigner Gary Rydstrom. Här är inledningsscenen av Saving Private Ryan. Vad blir effekten av att kameran går ner under vattnet? Rydström skapar en audiell fristad genom att på ett realistiskt maner tona ner hela krigsscenen till (så gott som) total tystnad. Däremot uppstår en kontrastverkan eftersom vattnet inte erbjuder något skydd mot kulorna. Och hur känner vi sedan som publik när ljudet pausas och Tom Hanks rollkaraktär studerar krigsscenen? Det blir ett tillfälligt avbrott i filmens action och krigets hemskhet och tröstlöshet lyfts fram istället för dramatiken.

Artikel publicerad den 5 juli 2011.

Gå tillbaka till avsnittet Film- och musikproduktionen.