En filmmusikers schema

Hur är livet för en filmmusiker? Lättsamt? Chill? Bra betalt?

Man är nog i de flesta fall inte lågavlönad om man livnär sig på att skapa musik till filmer, men samtidigt får man slita hårt för pengarna. En filmmusiker befinner sig ofta i en oerhörd tidspress. Den tid som från början ges för att skapa mängder av musik är ofta inte så väl tilltagen, och den blir ännu kortare om någon annan del i produktionen försenas och får skjutas upp (ett premiärdatum är ett premiärdatum – som filmmusiker måste man lägga till extra kontraktsdetaljer om man ska ha rätt att klaga på utebliven kompositionstid).


En vanlig långfilm kan ha allt från 20 minuters musik till över 120. De olika musikstyckena under en film kallas för cues (osäker på om någon sorts översättning används i svenska filmproduktioner), och kan vara både ett instrumentalt verk på sex minuter till fyra sekunders ljudande av en radio i huvudpersonens bostad.

För att förtydliga; säger man “den filmen hade ett fantastiskt score“, kommenterar man helhetsintrycket av all musik i filmen. Säger man “den scenen hade en fantastisk cue” syftar man på exempelvis det bluesiga stycket som spelades när antagonisten Torleif drog förbi i sin Mercedes.

Det ultimata schemat för filmmusiker:

En filmmusikers schema blir ofta kortare än så här, men om allt fungerar bra med förproduktion och inspelning, och musiken får sex veckor på sig skulle schemat från det att kompositören får filmen till det att filmen skickas till biograferna se ut ungefär så här:

Vecka 1: Kompositören erhåller den “låsta” och så när som på musik och ljudeffekter färdiga filmen. Han/hon går igenom filmen hemma, och medverkar i the spotting session med regissören, producenten och musikredigeraren. Här bestäms det vilka scener som ska ha musik. Musikredigeraren börjar skriva timing notes (läs mer här).

Vecka 2-5: Kompositören komponerar musiken och skickar skisser till en orkestratör som orkestrerar musiken (arrangerar musiken för orkester). Vissa kompositörer, som exempelvis Ennio Morriconi och Howard Shore, insisterar ofta på att få tillräckligt med tid för att själva orkestrera. Samtidigt gör musikredigeraren klart timing notes och förbereder inför synkronisering

Vecka 6: Inspelningen av musiken får ofta en vecka på sig. De som får agera filmmusiker här är högutbildade instrumentalister, ofta anlitas en symfoniorkester. Detta för att så mycket musik som möjligt ska kunna spelas in på så kort tid som möjligt. Runt 18 minuter musik per dag bör klaras av, så att de tre sista dagarna under vecka 6 kan gå till att mixa musiken.

Vecka 7-8: Dubbning av musiken med ljudeffekter och dialog. Många överraskas av att den här processen ofta tar mer en dubbelt så lång tid som inspelningen av musiken.

Vecka 9: Filmen skickas till ett laboratorium för färgredigering och sammanställning.

Vecka 12: Filmen skickas till biograferna.

Något som nu för tiden ofta är en del av produktionen för en filmmusiker är att skriva mock-ups. Det innebär att man använder något digitalt grässnitt såsom MIDI, och spelar in en elektronisk version av antingen ett helt score eller ett antal cues. På det sättet kan man som filmmusiker ge regissören en bra uppfattning om “vart man är på väg” med musiken. Därefter spelas förstås musiken in med levande instrument (om nu inte elektronisk bakgrundsmusik önskas).

Femdagarsveckor är, förståeligt nog, en sällsynt lyx för kompositören och andra filmmusiker under en produktion.

Artikel publicerad den 15 augusti 2010.

Gå vidare till nästa artikel om spotting.

Gå tillbaka till avsnittet Film- och musikproduktionen.