4 scener där annan musik passade bättre

Vissa scener går det inte alltid att få till exakt rätt musik i. Vad man som kompositör än försöker sig på så är det antingen något som saknas, eller något som tar lite för mycket plats. Då kan det hända att regissör och kompositör fattar det gemensamma beslutet att ta in befintlig musik av något slag.

Här följer några exempel på scener där det inte känns som någon originalkomposition hade kunnat göra ett bättre jobb. Tre av scenerna är slutscener och innehåller därför potentiella spoilers.

Heat (1995)

Elliot Goldenthal hade skrivit musik till den avslutande scenen där Vincent Hanna (Al Pacino) och Neil McCauley (Robert De Niro) tar varandras händer. I slutändan valde dock filmteamet att använda Mobys fantastiska “God Moving Over the Face of Waters”

  • Se scenen (OBS! bara stillbild – men dialogen från slutscenen är med)
Elefantmannen (1980)
Huruvida John Morris försökt sig på att skriva något för den känslosamma slutscenen i Elefantmannen vet jag inte, men att Samuel Barber’s Adagio for Strings passar strålande bra kan jag säga. Känner ni igen musiken? Nej, den är inte stulen från Plutonen (som kom sex år senare – 1986), utan stycket används bara där också. Stycket är i själva verket komponerat år 1936.

Babel (2006)

Gustavo Santaolalla gör ett fantastiskt jobb i Babel, och fick också en Oscar. Det stycke som däremot kanske allra mest förknippas med filmen är Ryuichi Sakamotos vackra “Bibo no Auzura”.

The New World (2006)

James Horner är en av världens mest eftertraktade filmkompositörer, och att Terrence Malick gav honom chansen att skriva musiken till The New World är inte konstigt. Från öppningsscenen fick han emellertid hålla sig borta. Vad hade väl fungerat bättre än Wagners preludium till Rhenguldet (1869)?