Komedifilm: musik

Så går vi vidare till komedifilm. Hur brukar den musik som förekommer i de mer lättsamma, skojiga filmerna låta? Som vanligt med filmmusik så finns det inga regler som är ristade i scen. I dessa ”genreartiklar” lyfter jag bara fram tendenser. I komedier finns det flera verktyg som en kompositör kan plocka fram – men låt oss först och främst tänka på några olika typer av komedifilmer.

1. Komedifilmer som parodierar andra filmer eller driver med olika koncept och karaktärsdrag i särskilda berättelser. Exempel: Monty Pythons galna värld (The Holy Grail, 1975)

2. Komedifilmer som handlar om helt vanliga människor som är med om högst mänskliga händelser som för åskådarna (förhoppningsvis) uppfattas som humoristiska. Exempel: Fyra bröllop och en begravning (1994).

3. Komedifilmer som handlar om tokiga figurer som ärmed om högst tokiga händelser som för åskådarna uppfattas som tokiga (och förhoppningsvis humoristiska). Exempel: Musse Pigg: Älgjakten (1931).

Låt oss börja med punkt 1 och ett exempel från just Monty Python. Den utan tvekan dominerande tekniken när det gäller denna typ av filmer är att överdriva dramat. När Riddaren av ”Ni” kräver ett offer i form av ett buskage, så skrattar vi, men kung Arthur och hans följeslagare är lamslagna av fruktan och respekt. Här spelas ett starkt dissonant ackord föra att ytterligare förlöjliga detta faktum (1.01). Vidare har vi ”galopptemat” där riddarna kring runda bordet slår ihop kokosnötter för att det ska låta som hästar. Här har vi ett dramatiskt och heroiskt tema (1.29) som förstås fyller ungefär samma funktion som det dissonanta ackordet. Detta tema återkommer också flera gånger i filmen. Upprepningar är också en väl använd teknik i dessa komedifilmer.

För att gå vidare till punkt två, så är det kanske lite svårare att sätta fingrarna på precis vad filmen behöver. Men något man ofta märker med romantiska- och dramakomedier i stil med Notting Hill (1999), Släkten är värst (2000), och Bridesmaids (2011) är följande:

1. Musiken är ofta lättsam och tar ganska lite plats. Det är ofta viktigt i filmer där det mesta av handlingen och merparten av de underhållande aspekterna förmedlas via dialog.

2. Sånger från populärmusikvärlden används ofta istället för nyskriven bakgrundsmusik. Dessa kan både vara skrivna bara för filmen eller vara handplockad lite var som helst ifrån.

3. Påfallande ofta är det ingen musik alls under dialoger (se klippet).

Vad musik till den tredje komedikategorin beträffar så kan du hitta mer kompletterande läsning i artikeln om musik i barn- och familjefilmer. I dessa filmer är konceptet vanligen ganska enkelt – spela med det visuella. Tekniken, som innebär att man så gott som följer varje rörelse och händelse i filmen med musiken kallas för mickey-mousing. Enkelt koncept – men svår utmaning. Filmer av denna typ är ofta fulla av snabba svängar och överraskningar och det går sällan att hitta en scen där man faktiskt kan spela ett tema under en längre tid!

Komedifilmer i filmarkivet på Filmscore.se

Komedifilm - musik; spökeMusiken i följande filmer kan du läsa om och lyssna till i filmarkivet! Vänligen observera att det ibland är svårt att avgöra vilka filmer man ska sätta etiketten ”komedi” på. Vad familjefilmer beträffar så finns det ju exempelvis oftast roliga inslag, men nedan har jag inkluderat bara de som är komedier enligt IMDB.com.:

Artikel publicerad den 10 mars 2012.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *