Jag är just nu i färd med att smöra in mig i filmbloggarvärlden, och har därför antagit Bloggutmaningen. Har dock gjort mitt bästa för att få det att verka relevant för en filmmusikblogg genom att stryka under den fråga som berör filmmusik. Hoppas kunna bidra med lite bra filmtips för alla läsare här. Gå sedan och läs Fiffis, Filmitchs och Except Fear‘s svar också!

Djupt andetag…

Vilken är den vackraste film du har sett?

Love and War! (räknas kortfilmer)

Vilken är den perfekta dejtfilmen?
I Love You, Man

Vilken/vilka är den läskigaste filmen du har sett?
Exorcisten eller Barnhemmet. Alla som verkat vara läskigare har jag slutat kolla på i protest.

Vem/vilka är den bästa filmkaraktären? Varför?
Atticus Finch i To Kill a Mockingbird. Han är så mysig. Borde vara en förebild för alla. Om jag någon gång tror mig ha agerat och tänkt precis som Atticus Finch under en hel dag så unnar jag mig något gott. Det händer dessvärre inte så ofta.

Vilken film har du sett över 10 gånger?
Måste man ha sett en film 10 gånger för att bli accepterad som filmbloggare? Ringaren i Notre Dame kommer i alla fall närmast med minst 7.

Vilken/vilka är den bästa filmen från din barndom?
Ringaren i Notre Dame. Jag såg även Forrest Gump rätt tidigt och var förtjust. Och Notting Hill, faktiskt.

Bloggutmaningen   Filmfrågor i massorSäg tre läskiga/obehagliga filmkaraktärer?
Efter att ha sett Regan MacNeil (Exorcisten) göra spindelgången blev jag lite rädd för trappor. Amon Göth i Schindler’s List kommer tvåa för att man verkligen får lära känna honom, men ändå inte ser bakgrunden till hans omänsklighet. Sen Annie Walker i Bridesmaids på en tredjeplats. Strömmar av obehag fyllde mig varje gång hon yttrade ett ord.

Säg en feelgoodfilm?
Ed Wood.

Vad är skillnaden mellan Dumbledore och Gandalf?
Kan inte komma på någon. Ser de ens annorlunda ut? Jag är mycket förtjust i båda.

Vilken film påminner mest om ditt liv?
Forrest Gump kanske? Jag vill gärna vara med lite överallt och springer för springandets skull. Nu till exempel gör jag en filmbloggarutmaning. Det är ju lite crazy sådär, jag som läser musik men skulle bli arkitekt och har tävlat i distanslöpning. Sen är jag ganska förvirrad.

3 favoriter från 90-talet?
Nyckeln till frihet
Ringaren i Notre Dame
Forrest Gump

3 filmer som du gråter till?
Hachiko – En vän för livet (floder)
E.T. (dagg)
Ben-Hur (dagg)

Vilken/vilka filmer gör att du skriker av skratt?
Fyra bröllop och en begravning
Nu är det jul – igen
Ed Wood

Varför fortsätter Sverige att göra ”thrillers” när vi verkligen SUGER på det?
Hm, svårt att svara på när var och varannan engelsman kommer fram till en och prisar den store “Wållandaa” (de med Kurt Henriksson, och inte Kenneth Branagh i huvudrollen)! Flera är ju faktiskt riktigt spännande!

Finaste svenska filmen?
Nu gillar ju jag Så som i himmelen.

Säg 3 filmer som man kan se när man är olyckligt kär?
Nyckeln till frihet (så man kan skatta sig lycklig över att i alla fall vara på fri fot)
Livet från den ljusa sidan (mest för titeln)
Kramer mot Kramer (för att gotta sig i andras kärleksbesvär)

Favoritthrillers?
León och Seven hamnar högt på listan. Även Wallander – Mastermind faktiskt. Men i listan över favoritfilmer ska du ner minst 50 placeringar innan du hittar en thriller.

Vilken filmgenre ser du helst?
Drama som handlar om människor och bjuder in till tankar.

Vad tycker du om Jurassic Park (ettan)?
Fyra av fem toasters!

Tre sexigaste kvinnorna på film?
Marion Cotillard (ohlala!)
Rachel Weisz
Diane Kruger

Säg en karaktär från en film som du identifierar dig med? 
Ingen perfekt, men får bli Forrest här också.

Säg en film som förändrat ditt liv?
To Kill a Mockingbird. Vill helst nämna Gudfadern också.

Säg en film som du skulle vilja leva i för en dag.
Nu är det jul – igen. Jag vill helt klart se Tomten och hans verkstad.

Nämn 5 filmer som du tycker att alla borde se innan de dör.

Utöver självklara som Gudfadern och Nyckeln till frihet:

To Kill a Mockingbird
Of Mice and Men
The Three Caballeros
Cidade de Deus (Guds stad)
Melancholia

De tre sorgligaste filmerna du sett?
Hachiko
Gudfadern
Of Mice and Men

Vilken film skrämde dig mest som barn?
Blev nog liksom andra ganska svårt chockad av Mufasas död i Lejonkungen, men inte när jag såg den på bio för då satt jag bara och delade ut popcorn. Såg inte riktiga skräckfilmer som liten.

Vilka är dina 5 favoritskådisar (manliga)?
Al Pacino
Johnny Depp
Jack Nicholson
Morgan Freeman
Edward Norton

Tom Hanks, Max von Sydow och Gary Sinise är nära listan. Och Daniel Day-Lewis. Och Ralph Fiennes.

Vilka är dina 5 favoritskådisar (kvinnliga)?
Marion Cotillard
Meryl Streep
Kate Winslet
Maggie Smith
Rachel Weisz

Ja, jag vet, två från “snyggaste”-listan…

3 favoritregissörer?
Steven Spielberg
Milos Forman
Christopher Nolan

Spielberg tar inte förstaplatsen för att han regisserat mina favoriter, men för att han regisserat oerhört många som är synnerligen fantastiska. och för att han har den goda smaken att ständigt anlita John Williams.

Vilken film grät du senast till?
Hachiko …igen

Vilken är den absolut äckligaste film du sett?
Saw III. Ett av mitt livs största misstag.

Vilken film har bästa soundtracket?
Schindler’s List för att jag tvingats inse att ingenting kan slå det. Ringaren i Notre Dame är dock favoriten och kommer alltid att vara.

Vilken genre hatar du mest?
Rysare! Usch.

3 favoritrepliker?

“PULL THE STRINNK, PULL THE STRINNNK!!”
– Bela Lugosi i Ed Wood.

“We are now the knights who say ecce-ecce-ecce-ptang-zoooom-boooing-schluuf..föe..mummel.”
– “The Knight of Ni” i The Holy Grail.

“I believe in America.”
– Bonasera i Gudfadern.

3 favoritdokumentärer?
Oj har sett för få. Gillar Tim Haines om dinosaurier. Och BBC:s naturdokumentärer. Rosa och Hugo som gick på SVT för några år sedan var mysig.

3 sämsta skådisarna du vet?

Öh, det var inte lätt. Men har inte så mycket för Alison Lohman eller Chris Rock. Har aldrig varit helt nöjd med Daniel Radcliffe men det är nog delvis lite för att jag fått för mig att han ser ut lite som en radioapparat.

Musikal – av eller på?
På!

Vilken/vilka filmer skäms du över att inte ha sett?
Några Bergman. Annie Hall. Många fler. Alien-filmerna. Star Wars-filmerna (vet inte om det någonsin kommer att ske dock).

Dina 10 favoritfilmer all time.

Jag vill jag vill placera Ringaren i Notre Dame överst men måste inse att jag låter musiken spela in för mycket i det beslutet.

1. Gudfadern (slutade andas även fjärde gången jag såg den)
2. Nyckeln till frihet
3. Ringaren i Notre Dame
4. Forrest Gump
5. Schindler’s List
6. Gökboet
7. Inception
8. Guds stad
9. Of Mice and Men
10. Amadeus

Det tog en stund …

 

Natten till måndag ägde årets Oscarsgala rum. För mig själv innebar detta stor sorg och bedrövelse då jag förlorade ett vad med sambon om vilka som skulle ta hem priserna i de 24 olika kategorierna. Nu, två restaurangmiddagar fattigare, ska jag i alla fall glädjas åt att jag lyckades “naila” årets båda musikpriser!

Det har dock varit mer utmanande att tippa på vinnare i dessa kategorier. Jag syftar främst på priset för “Bästa sång”, om vilket bara två filmer tävlade i år. Mupparna med “Man or Muppet” och Rio med “Real in Rio”. Mupparna tog hem segern, men man måste ju ställa sig frågan varför inga fler filmer nominerades. Enligt en intervju jag nyligen läste online har det att göra med att Oscarsjuryn höjt ribban för den kvalitet som krävs för att en låt ska nominerades. Juryn betygsätter sånger från en skala 6-10, och sånger som inte får över 8,25 i genomsnitt nomineras inte. Som många har märkt så går inte akademien längre in för att alltid få till fem nomineringar i varje kategori (även om det är standarden för de flesta kategorierna fortfarande). Den nya standarden för priset för bästa film är exempelvis att vilket antal som helst mellan 5-10 och filmer nomineras – beroende på hur många som anses vara på tillräckligt hög nivå. För “Bästa sång” hade de bevisligen inte satt någon lägre gräns!

Den trevliga sången “Man or Muppet” var det i alla fall som i slutändan tog hem priset för bästa sång. Vad bästa bakgrundsmusik beträffar så blev det inte en sjätte Oscar för legenden John Williams, trots sina två nomineringar  (Tintin och War Horse), utan priset gick istället, inte helt oväntat, till Ludovic Bource (The Artist).

Inom kort ska Filmscore:s artikel om Oscarsvinnare under 2010-talet förstås uppdateras!

 

Det var kul att se att så många ville rösta på sin (nu levande) favoritkompositör från filmvärlden. Min plan var att ha uppe frågan en hel månad, men tyvärr krånglade tjänsten, så jag var tvungen att ta ner den. Vi får se om jag hittar ett bättre alternativ för framtida frågor!

Resultatet blev i alla fall som följer:

1. Hans Zimmer – 31 %

2. John Williams – 19 %

3. Alexandre Desplat – 13 %

Ta gärna och lyssna lite på vinnaren Hans Zimmers musik i artikeln om Inception (2010). På 4:e-plats hittar vi för övrigt Alan Menken med 11 % av rösterna. Det säger jag inte bara för att han är min personliga favorit, utan för att han hör ihop med den filmgenre som jag skrivit en artikel om nyligen – Barn- och familjefilm! Temat är förstås vad det innebär att skriva musik till sådana filmer. Sakta men säkert ploppar genre-artiklarna upp! Nästa vecka publiceras en om musik i fantasyfilmer!

 

Alltid lika spännande! Nu har det meddelats vilka som nomineras till Oscar för bästa filmmusik (eller “Best Original Score”, som det heter). Vinnaren utses den 26 februari, och filmerna är alla från fjolåret, det vill säga 2011.

Bland årets nomineringar hittar vi många bekanta namn, men en nykomling finns också på listan. Här är årets nomineringar:

The Adventures of Tintin – John Williams

- The Artist – Ludovic Bource

- Hugo – Howard Shore

- Tinker Taylor Soldier Spy – Alberto Iglesias

- War Horse – John Williams

Ja, vad ska man säga. Makalösa John Williams får här sin 46:e respektive 47:e Oscarsnomineringar, vilket inte är något annat än beundransvärt. I War Horse använder han mycket konventionella medel för att ackompanjera är storslagen berättelse. Hans förmåga att bygga upp sin musik tar luften ur en, och även om de huvudteman han presenterar här känns som något man har hört förut så blir man ändå så pass hänförd att man snabbt glömmer bort det. I musiken till Tintin hade han dock möjlighet till desto mer kreativitet och fantasi, vilket man hör redan i det inledande temat. Nykomlingen på listan är förstås Ludovic Bource, vars insats för The Artist är helt ovärderlig. Där talet försvinner får musiken tala ännu mer!

Sen hittar vi flerfaldigt oscarsbelönade Howard Shore på listan. Tidigare har han bland annat vunnit tre priser för Sagan om ringen-trilogin (varav ett var för “bästa sång”). Jag har ännu inte sett Hugo och vill inte uttala mig alltför mycket om denna film. Tomas Alfredsons Tinker Taylor Soldier Spy finns också representerad i form av Alberto Iglesias soundtrack. Iglesias har nominerats två gånger tidigare, och han har enligt min åsikt på ett lysande sätt fångat upp, alstrat och dekorerat spionkonceptet.

Jag känner inte att jag riktigt vågar gissa på en vinnare, men Ludovic Bource känns bra het. Fransmannen tog också hem årets Golden Globe.

 

Den här veckan får ni som önskar lite ny läsning vallfärda till den eminenta filmbloggen MrFilm.se. Jag har gästbloggat där om film-soundtracks nu och då, och om påståendet att äldre regissörer är mer romantiska än yngre. Du hittar inlägget här.

MrFilm är en blogg som jag har börjat följa alldeles nyligen, och jag har imponerats mycket av dess intressanta och för mig mycket tilltalande innehåll. Något MrFilm gör är att arrangera tävlingar, och jag var inte sen med att ställa upp i den senaste, där man kan vinna ett exemplar av Björnbröder (2003). Den är en av de få Disneyklassiker jag fortfarande inte har på DVD!

 

Filmåret 2012 kommer bli fantastiskt från ett musikperspektiv. John Williams musik till Spielbergs Lincoln, liksom Hans Zimmers kompositioner till Nolans The Dark Knight Returns kommer med stor sannolikhet att få plats i filmarkivet när de kommit ut!

I övrigt kommer det med stor sannolikhet dyka upp lite nya artiklar om filmmusik i olika filmgenrer. Det finns ju så många olika musikformer att applicera på ett film score!

Jag hoppas att den positiva besökartrenden ska fortsätta och att fler ska hitta hit! Vad som dock värmer mer om hjärtat än något annat är att se hur stor procentandelen återkommande besökare är. Det uppmuntrar till att göra “Filmscore” ännu större och bättre!

 

Som ni har märkt så har det hänt ännu lite mer på sidan sedan den senaste uppdateringen. Lite trevliga bilder har tillkommit, bland annat. Dessutom har antalet filmer i filmarkivet nått 150!

Flera läsare har önskat att jag ska lägga upp fler artiklar om hur filmmusiken kommer till, alltså, fler detaljer om hur filmkompositörer och orkestratörer arbetar. Detta är därför nuvarande fokus, men nu tar jag som är skribent jullov, så det dröjer nog ett par veckor innan vi kommer se några sådana artiklar här på sidan.

God jul till alla läsare!

 

De två senaste dagarna har ägnats åt en mycket ädel syssla – städning. Som många säkert har märkt så har Filmscore.se använt sig av musikklipp från Grooveshark på alla filmsidor. Det har inte fungerat så särskilt bra av en rad anledningar.

  1. Det har inte varit möjligt att hoppa till en särskild punkt i klippet. Hela klippet eller inget av det, har varit besökarens valmöjlighet.
  2. Ibland har klippen helt enkelt vägrat att ladda
  3. Många klipp har försvunnit helt och hållet, troligtvis eftersom de tagits bort av Grooveshark
  4. Mot slutet gick det inte ens att bädda in Grooveshark-klipp
Men nog med tårar över detta. Numera har strukturen på alla filmartiklar förbättrats avsevärt, och ett Youtube-klipp sällskapar läsaren istället. Här är ett smakprov i form av Disneys Ringaren i Notre Dame. Visst, Youtube-klipp försvinner också ibland, men de är helt klart mer pålitliga!
Under två dagar har jag fått chansen att åter lyssna på fantastisk musik och påminna mig om sådant jag glömt bort om musiken i olika filmer. Ta chansen du också!
Mer händelser väntar dessutom vad sidans utveckling beträffar. Håll ögonen öppna!
 

På det hela taget har jag varit usel på att tipsa om andra filmbloggar och hemsidor här på Filmscore.se. Det finns riktigt bra svenska filmsidor på nätet som ger intressanta inblickar i filmvärlden, vilka helt klart har potential att öka förståelsen för hela industrin och göra artiklarna här på Filmscore lättare att ta till sig.

En av dessa sidor är Filmmedia.se, varför jag är mycket glad över att ha fått chansen att gästblogga där. Jag fuskar således lite den här veckan och hänvisar till Filmmedia-inlägget vad veckans blogginlägg beträffar. Ämnet är radarpar i filmmusik-världen, ett ämne som jag velat blogga om länge.

Vidare vill jag ta tillfället i akt att verkligen poängtera att Filmmedia.se är en fantastisk blogg som erbjuder något för alla filmintresserade. Det rör sig inte bara om filmrecensioner, utan också om nyheter i filmvärlden, och framför allt intressanta reflektioner kring film, både av sidans ordinarie skribenter och av gästskribenter. Mitt mål var att skriva detta korta inlägg på tio minuter, men istället absorberades jag av det senaste inlägget på Filmmedia, vilket listar och rankar kommande storfilmer.

Sedan vill jag idag uppmana alla filmälskare att passa på att faktiskt köpa DVD-filmer. Långt ifrån alla sevärda filmer går på TV, och jag som fattig student utan inspelningsbar digitalbox har ett behov av att kunna bestämma själv exakt när jag vill se en film. Jag vet samtidigt att många är i samma situation. Många har märkt att DVD-filmerna går mot samma öde som VHS-filmerna för något decennium sedan. I Sverige är prisfallet redan uppenbart, och i England där jag bor känner man sig lurad om man måste betala mer än 5 pund för en DVD-film (helt nya filmer borträknade förstås, men de är inte heller dyra!) Det finns även en helt enorm marknad för begagnad film, och jag har gjort det till en vana att beställa en film i veckan från Amazon. På de tio senaste veckorna har det väl blivit tio storfilmer från 80-talet och framåt, med en total prislapp på runt 150 svenska kr. Jag räknar då även i fraktkostnader.

Tiderna är således utmärkta för att riktigt leva ut sin filmkärlek. Och ju mer man lär sig förstå film, desto härligare blir filmupplevelsen!

 

Dagens inlägg kommer att handla om film lite mer i allmänhet, och ett ämne som av vissa anledningar gjort att jag har retat upp mig en smula på senare tid. Vi kan kalla det för “historisk riktighet“. För varje recension av en historisk film så tvingas man ögna igenom notisen om att historiker och sakkunniga uttryckt ilska över att något i filmen inte stämmer ihop med den historiska verkligheten. Att en sådan film ska vara en exakt återgivelse av verkligheten är det skrämmande många som anser. Och ännu fler ilsknar till när en film inte helt och hållet stämmer överens med den bok den baserats på.

Jag själv ilsknar till när jag hör detta gnäll. Man måste förstå att “baserad på verkliga händelser” betyder just “baserad på verkliga händelser” och inte “exakt kopia av verkliga händelser”. En film är en mycket begränsad kreation, där man måste få in intrig, stegring, klimax, och filmens främsta budskapet inom en tidsram av två timmar. Ska man illustrera något som historien har lärt oss genom film så är inte alltid det starkaste sättet att följa sanningen (som historikerna fastslagit, eller enats om) till punkt och pricka.

Vi kan ta som exempel Schindler’s List (musik: John Williams, för övrigt – läs mer). En viktig person här är den tyske kommendanten Amon Göth, vars utveckling vi får följa. Göth var en ovanligt hänsynslös och kallblodig nazist, som aldrig tvekade att spontant avrätta en jude om denne inte föll honom i smaken. I filmen är Göths villa placerad på en kulle i koncentrationslägret Płaszów, och i ett par scener ses han skjuta mot judarna nedanför med ett gevär. Dessa scener visade uppenbarligen det felaktiga. Göths villa var i själva verket placerad i en dal, och även om han tog med sig geväret ut på balkongen så sköt han aldrig mot människor därifrån, möjligen fåglar.

Men om nu historia finns för att vi ska lära oss av den, varför inte förstärka dessa bilder i den mån det är möjligt? I mina ögon är Göths villa i filmen placerad på en kulle av en rad potentiella anledningar. Göths besatthet av makt är ett viktigt återkommande tema och en möjlig anledning. Vidare hålls många fester hos Göth, och dessa scener inleds alltid med en blick upp mot villan – nerifrån – som om den beskådades från den smutskastade judebefolkningens perspektiv. Det Spielberg gör är att han målar upp dessa viktiga faktorer och kontraster och gör de påfallande tydliga, men samtidigt utan att överdriva dem. Och vill man som regissör illustrera flera aspekter av en persons karaktär så måste man ibland försöka kombinera dessa på ett sätt som kanske inte är helt i enlighet med den “historiska sanningen”. Olika karaktärsdrag tar sig ju uttryck i olika sammanhang. I Schindler’s List får Amon Göth skjuta människor från sin balkong för att denna mordiska del av honom ska kunna ses samtidigt som hans maktgalenhet och uppfattning om olika raser.

Min poäng är att – bra filmregissörer förvränger inte bilden av en historisk person – de belyser den. Att Göth skulle ha sin villa i en dal i koncentrationslägret går ihop med den “historiska sanningen”, men inte med bilden av honom (eller hans egen bild av sig själv). Det är också bilden av honom som vi i eftervärlden behöver ta till oss. Detta måste historiker tänka på innan de sätter ihop en hel hemsida om dessa Spielbergs oerhörda snedsteg, fel och misslyckanden (jajamen, det finns en, full med bilder och referenser till historiska verk!)

Jag hade egentligen tänkt använda ett till bra exempel, men 600 ord räcker för ett blogginlägg. Jag väntar till nästa vecka!

© 2012 Filmmusik Suffusion theme by Sayontan Sinha